På morgonen den 12 juli samlades ca 10 personer från föreningen för att besöka Ligusticagruppens parningsplats på Visingsö. Det var ett glatt och härligt gäng som gav sig av.

Strax innan kl 11 anlände vi till hamnen i Gränna där vi intog medhavd kaffe och smörgås i väntan på färjan som skulle ta oss över till Visingsö.

Kaffe i väntan på färjan

När vi kom fram till Persgården, där parningsstationen är belägen, blev vi mottagna av Lars Forsberg som sköter stationen. Lars berättade om uppkomsten av stationen, hur det hela startade och hur man fick börja med att rensa ut alla ”blandbin” som fanns på ön innan man kunde börja avla upp ett rent Ligusticabi.

Lars Forsberg, som ansvarar för stationen, berättar om hur det hela började.

Varje år utför man ett s.k. kalibreringstest på samtliga bisamhällen på ön. Detta görs enligt Svensk Biavels metod för att studera biets temperament. Biets temperament bedöms efter en 5-gradig poängskala. De samhällen som inte når upp till 4 eller 5 poäng blir underkända. På dessa samhällen byter man oftast drottning.

Ligusticabiet kan variera i färg, men det lägger man inte så stor vikt vid utan det är istället biets egenskaper man tittar mest på.

Öns läge mitt i Vättern med ca 6 km till fastlandet säkrar upp flygavståndet så att andra bin inte kan ta sig hit och på så sätt påverka avelsresultatet. På ön finns plats för 200 parningskupor.

Lars förevisade även en kupvåg som föreningen införskaffat via ett EU-projekt. Där kunde man timma för timma avläsa kupans vikt, ute- och inne- temperatur samt luftfuktighet. Mätresultatet från vågen samlas in och skickas via mobil till Tyskland där man sedan via nätet kan hämta ut och studera resultatet. Vi fick se några exempel på vad som händer i kupan vid olika tillfällen, olika årstider osv. Detta var mycket intressant och lärorikt.

Lars pratade även om varroabekämpning. Föreningen har slutat att myrsyrabehandla sina samhällen. Bl.a. av den orsaken att drottningen kan omkomma i samband med denna behandling. Istället använder man sig av oxalsyraförångning. Detta görs två gånger per år med gott resultat. I detta sammanhang nämndes även drönarramens funktion. Att man genom att skära drönarramen begränsar antalet kvalster i kupan. Vissa påstår att drönarramen inte ger någon effekt alls och inte behövs. Som vanligt inom biodlingen finns olika åsikter om saker och ting.

Verktyg för att oxalsyraförånga bisamhällena med.

Besöket avslutades med en rundtur bland bikuporna. Vi tackade Lars för ett intressant besök och for därefter vidare för att inta lunch.

Besök bland kuporna och kupvågen. På bilden kan man skymta mobilmasten som överför vågens data till Tyskland.

Efter lunchen hade vi ”fri tid” tills färjan skulle gå varvid vid gjorde en rundtur med vår buss runt hela ön. Från norr till söder. Vi gjorde även ett stopp vid en gårdsbutik och ett ”Bonnacafé” där vi avnjöt glass mm i ett underbart väder.

Hela gänget samlat. Här har vi stannat till för att äta lite glass.

Kl 17 tog vi färjan tillbaks till fastlandet, och innan vi lämnade Gränna gjorde vi självklart ett besök i en butik som sålde polkagrisar.

Strax innan Mullsjö gjorde vi åter ett stopp vid en vackert belägen rastplats. Där tömde vi de sista dropparna av vårt medhavda kaffe och satt en bra stund i solskenet och bara njöt och diskuterade de nya erfarenheter vi fått med oss under dagen.

Strax efter kl 20 var vi tillbaks i Lidköping och alla som klev av bussen kunde se tillbaka på en mycket intressant och lyckad resa samt trevligt umgänge!

Fler bilder från vår resa hittar du här.

/ Vid tangetbordet: Lennart H